Skisser, regnbåge

Verksamhetens upplägg

Konsten som Mötesplats har just ‘att mötas’ som huvudsyfte, och mötet sker genom konsten och det kreativa skapandet. Den öppna verkstaden är en av flera aktiviteter/metoder inom projektet, för att uppnå möten mellan deltagarna. Utöver den har vi arbetat med studiebesök, föreläsningar och teknikkurser. Den öppna verkstaden fungerar som allmän mötesplats och behöver, enligt vår erfarenhet, drivas vid sidan av dessa andra verksamheter för att fungera riktigt bra. Föreläsningarna gör oss synliga för varandra och lockar ofta fler svenskar till evenemangen. Under studiebesöken ser och upplever vi konst tillsammans, och får gemensamma erfarenheter.

Teknikkurserna är en möjlighet för utlandsfödda kulturarbetare att få mer varaktig kontakt med svenska kulturarbetare. Men det är också en möjlighet för alla deltagare, inte minst svenska, att få ett utökat nätverk. Här ses deltagarna vecka efter vecka och det ger goda möjligheter att ta del av varandras erfarenheter.

En generell svårighet i alla projektets verksamheter är den situation som asylsökande befinner sig i med hastiga förflyttningar, oro för anhöriga, kanske plötsligt ett avslag på sin asylansökan. Det försvårar i vissa fall att skapa en mer långvarig kontakt och verksamhet, även inom teknikkurserna. En människa som är intresserad får andra att intressera sig och skapar en positiv anda, som sedan kanske försvinner när den personen flyttar av någon anledning.

Det kan ta tid att bygga upp relationer. Och känns hårt när människor plötsligt försvinner. Men det positiva när vi möts i konst, idéer, samarbete är att förändringen i mötet är något vi har kvar. Relationen påverkar oss delaktiga på ett sätt som inte försvinner när vi skiljs åt.

Vänskapsband kan kvarstå var än personerna bor i världen. Genom våra möten utvecklas vi, och den utvecklingen och det nya vi hittar inom oss finns alltid kvar. Vi bär det med oss genom livet och det kommer att påverka oss i våra val och handlingar i framtiden.

Hos oss har den öppna verkstaden fungerat som en allmän mötesplats. Det har varit stora grupper och deltagarna har varierat vid varje tillfälle. Det är ett bra sammanhang för möten, men för handledarna kan det vara svårt att hinna fördjupa kontakterna med övriga deltagare.
Teknikkurserna blev ett sätt att skapa en arena där mer varaktiga band kan knytas mellan människor. Där arbetar vi tillsammans, en liten och beständig grupp. Även den Volontära bilkåren hade något av samma effekt: det var ett system för transport till och från våra träffar, som ju är svårtillgängliga med kollektivtrafik. Personer med bil hämtade upp de som inte hade bil, och det blev ofta så att samma ”chaufförer” hämtade upp samma personer, och där skapades också vänskapsrelationer.

Organisationen

Den arrangerande organisationen bör vara en förening som har organisationsnummer och bankkonto. Organisationen behöver ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs. Det kan tillgodoses genom samarbeten mellan organisationer, om den drivande föreningen inte har tillgång till egna lokaler eller om bedömningen görs att det behövs flera föreningar för att klara arbetsbördan.

Organisationens grad av stabilitet och beredskap för administrativt arbete behöver vara relativt god, och även tillgången till medlemmar som är villiga att engagera sig.

En typ av organisation som uppfyller kriterierna är de kollektiva konstnärsverkstäderna. Här finns lokaler, utrustning och kunskap. Konstnärsverkstäderna har också en särskild funktion som central punkt i många lokala konstnärsnätverk, vilket är bra för utlandsfödda konstnärer som behöver lokala nätverk för sin yrkesutövning.

Projektet fyller även en bra funktion för kollektivverkstäderna med tanke på de önskemål som kommunerna ofta har på öppen verksamhet för allmänheten. En svårighet kan vara utrymme och tid i lokalerna eftersom konstnärers yrkesutövning kräver en särskild tillgång till dem. Det kan skapa ett motstånd från medlemmarna att släppa in nya grupper.

Studieförbund är också ett alternativ som arrangör. Här finns en administrativ bas och en vana att arrangera liknande verksamheter. Studieförbund har också bra nätverk både lokalt och nationellt, och kan samarbeta med andra runt t.ex.lokaler.

Konstnärsverkstäderna har en primär funktion att tillhandahålla utrustning och lokaler för yrkesverksamma konstnärer. Det kan vara svårt för kommunala tjänstemän eller politiker att se den allmänna nyttan i att endast en del av de kulturarbetare som bär upp de kulturella näringarna ska ha denna möjlighet. Och det kan i sin tur skapa en rädsla hos konstnärerna att släppa in annan verksamhet i sina lokaler.
Det här projektet vill inte på något sätt bidra till någon amatörisering av verkstäderna. Istället vill vi stärka kollektivverkstädernas viktiga samhällsfunktion genom att bygga ut sitt kontaktnät, öka sitt inflytande och ge fler arbetstillfällen. En verkstad som har goda kontakter med amatörverksamhet kan fungera bättre. Även utan att upplåta sina lokaler, kan KKV stå som huvudarrangör av verksamheten med den nytta det kan ge, med arbetstillfällen för konstnärer och de andra positiva effekter vi nämnt.

Ytterligare ett alternativ är att en ideell förening håller i projektet. Det har varit fallet med Järnsta Kulturförening. Här samarbetade föreningen nära med Nordingrå Konstnärsverkstad. Vi tror generellt att samarbete mellan flera föreningar gagnar projektet, och samarbete med museum eller andra institutioner på platsen är också bra.

Det viktiga är att det finns flera människor i organisationen som vill driva projektet, och att det finns möjligheter att driva långsiktig verksamhet av det här slaget. En förutsättning för långsiktigheten är att det funnits en projektledare som skött administration och daglig verksamhet., Projektledaren backas upp av en arbetsgrupp som gemensamt ansvarar för långsiktig planering och problemlösning, och en större grupp medlemmar som deltar i verkstaden och de planerade aktiviteterna.

Lokala nätverk

Det är också viktigt att tidigt bli en del av det lokala nätverk som arbetar med integrations- och asylfrågor/verksamhet. Ta kontakt och bjud in kommunens asylsamordnare och de ideella krafter som redan verkar på orten. Använd det kontaktnät som säkert redan finns. Se till att information om verksamheten finns med i de lokala forum som samordnar och delar information, såsom flyktingråd och liknande (ofta inom civilsamhället). Ett annat bra tips är studieförbunden och biblioteken som ofta har svenskpratsgrupper för flyktingar som inte skrivits in på SFI.

I varje kommun finns delar av administrationen som arbetar med asyl- och integrationsfrågor. Det är väl investerad tid att i början av projektet ägna sig åt att ta reda på hur organisationen ser ut där du ska arbeta. I Kramfors kommun finns t.ex. en särskild asylsamordnare. Samordnaren kan ha olika namn i olika kommuner.

Asylsamordnaren är också den som informerar kommunens invånare om vad som sker i fråga om boenden och annat som har med asylmottagningen att göra. Det är samordnarens uppgift att vara kontaktperson gentemot Migrationsverket och andra myndigheter, i frågor som rör asylmottagningen för dem som kommer till vår kommun. Den har alltså ett nära samarbete med både kommun, migrationsverket och civilsamhället.

Civilsamhället har ofta sina egna organ för samordning. I Nordingrå, där vi arbetar, finns ”Nordingrå Flyktingråd”. Det består egentligen i ett återkommande möte där representanter för olika verksamheter riktade till asylsökande ses för att informera om vad som görs och utbyta erfarenheter. Rådet har också en facebook-grupp där information löpande kan delas.

Projektledaren

Vi rekommenderar att den person som är projektledare och sköter projektets administration är anställd i föreningen, t.ex. som föreståndare. Projektet behöver en person som har en övergripande blick och kan ta ansvar för informationsspridning, kontaktuppgifter och ekonomin. Under vårt projekt har detta tagit ca 25 % av heltid i anspråk. Om ni inte har en sådan är det en god idé att samarbeta med ett studieförbund eller liknande som kan tänka sig att sköta den biten. Försök att undvika misstaget att låta en medlem sköta administrationen ideellt, det är en krävande uppgift och viktig grundbult för ett lyckat projekt.

Arbetsgruppen

Vid sidan av projektledaren bör det finnas en arbetsgrupp. Hur arbetsgruppen ser ut och hur ofta den ses måste anpassas efter situationen i varje förening och samhälle. Vår erfarenhet är att det fungerar bäst om följande finns i gruppen: samordnare (kan vara projektledaren), värd/värdinna (finns på de öppna verkstäderna, som trivsel- och infoperson), konstnärer med kunskap, och engagerade människor med bra nätverk.

Kontaktpersoner

I Nordingrå var många av deltagarna asylsökande och därför har arbetsgruppen förutom engagerade människor i föreningen även bestått av kontaktpersoner på omkringliggande asylboenden. Några av dem var asylsökande och andra var svenskar som bodde i närheten av asylboenden och var engagerade i projektet. Kontaktpersonernas uppgift var att ha kontakt med de personer som var intresserade av att delta i våra verkstäder, och se till att de kunde ta sig till träffarna.

Här var även Volontära Bilkåren involverad. Det gjorde att vi kunde ha någon sorts förhandsinformation om hur många och vilka som kom till oss. Vid vissa tillfällen antalet deltagare varit 100 personer, vilket varit på gränsen för vad vi klarat av.

Exempel

En familj som deltog regelbundet i den öppna verkstaden behövde extra hjälp från sjukvården, och hade behov av att kunna åka in akut för hjälp. Vi ordnade en bil de kunde använda under den aktuella perioden. Ett annat exempel är hjälp med överklaganden av avslag på ansökningar. Officiella dokument skrivs på svenska och hjälp kan behövas.

En väl fungerande arbetsgrupp kan vara avgörande för en lyckad verksamhet, och framför allt för att verksamheten ska vara beständig och utvecklas långsiktigt. Den här verksamheten skiljer sig från det mesta vi arbetat med på så sätt att det är svårt att avgränsa engagemanget till kvällarna med öppen verkstad eller kurser. Som involverad kommer en att lära känna människor som befinner sig i en ansträngd livssituation, och kan bli en av få länkar som de har till samhället. Det kan handla om allt från hjälp att köpa mobiltelefoner, till hjälp att förstå texter, att ringa samtal, att komma i kontakt med rätt personer etc.

Medlemmarna

Projektet kommer att flyta på bättre om det är väl förankrat hos medlemmarna i organisationen som driver det. Under vissa faser av projektet kan det uppstå behov av att många engagerar sig, och det underlättas av att ha ett generellt engagemang i organisationen. Det gynnar också syftet med projektet, som ju är att människorna på en plats ska komma varandra närmare och nätverken integreras. Vår erfarenhet är att flyktingar gärna kommer, men att vi fåt lägga mer tid och kraft på att locka andra människor att delta. Ett tips är att välja föreläsare som intresserar medlemmar och andra svenskfödda. Ett annat är att lägga in andra kulturinslag, t.ex. mat eller musik från andra länder.

Att säga ja och ha en positiv inställning till önskemål är en grundinställning i projektet. Men det kan i perioder finnas behov av att begränsa sitt personliga engagemang för att orka med. En bra sak är att rikta sitt personliga stöd till en familj eller ett fåtal personer, alltså det engagemang som rör saker utanför de öppna verkstäderna.
Innehåll